En helg i hundarnas tecken!

Den här helgen har jag jobbat på utställningen i Norrköping och det var som alltid lika trevligt. Men jag upptäckte på lördagen, då jag även försov mig pga min egen klantighet, att det var väldigt länge sedan jag jobbade som inropande! Detta gjorde att min prestation på lördagen lämnade en hel del övrigt att önska tyvärr. Söndagen flöt det dock mycket bättre tack och lov.

För övrigt så hade jag två extra mopsar här hemma 7 månader gamla Xena och hennes pappa Tango. Den lilla "damen" kan verkligen liva upp tillvaron med sitt bus, sina påhitt och dessutom är hon otroligt gosig när hon är "trött"! Så mysigt att ha en liten valp i knät på kvällarna att gosa med. Blev väldigt tomt och tyst när hon och hennes pappa åkte hem i söndags kväll.

Sedan kan jag inte låta bli att fundera över hur saker och ting tas av vissa personer. Lyssna på hörsägen utan att kolla med källan. Ta saker som sägs och hörs som sanningar, där det kanske finns en viss del  av sanning men som sedan har blivit den berömda "hönan" av fjädern. Mycket förstoras ju upp när det går via flera "munnar" tyvärr och låter mycket värre än det var från början. Detta skapar onödig split och förstör mycket för alla inblandade.

Min blodvärden är på väg uppåt tack och lov och nu återstår en större undersökning för att komma till rätta med problemet. Hoppas verkligen att den ger svaret på "gåtan".

Äntligen piggare!

Tänk vad ett positivt besked kan göra för att man ska må bättre. Förra onsdagen fick jag svar på datortomografin som tack och lov visade att det inte fanns något misstänkt i buken!!! Bara det gjorde att mycket av tröttheten och håglösheten försvann. Har dessutom börjat med starkare järntabletter och även det gör säkert sitt till. Väntar nu på kallelse för ytterligare en undersökning, som kanske kan ge svaret på varför mitt Hb är/har varit så lågt. På fredag ska jag ta ett nytt blodprov och kolla det, men förhoppningsvis har järnmedicineringen hjälpt.

På torsdag ska jag ha lilla Hanna några timmar på kvällen, något som jag verkligen ser fram emot för det var ju ett tag sedan jag träffade henne!!! Ska bli jätteroligt och jag kan tänka mig att även Blackie kommer att bli jätteglad!!!!

Enligt vad jag har hört är min yngste son med familj på väg att flytta till "andra sidan jordklotet" igen under de närmaste dagarna. Kan bara önska dem lycka till och hoppas att allt blir riktigt bra för dem och att de kommer att trivas i sitt nya hemland. Magnus ska ägna sig åt forskning, vilket jag vet att han velat göra och hoppas att han blir lika framgångsrik där som han varit i sina tidigare arbeten.

Nya prover och fler undersökningar!

Så var det dax igen idag för nya blodprover!!!! Börjar bli lite tjatigt nu, men det verkar som vi är en bit på väg med att hitta orsaken till mina dåliga värden. Fick svar på ett värde idag och det var kanske inte så "roligt" men ger ändå kanske en fingervisning om var problemet ligger. Nu blir det ytterligare en undersökning och jag hoppas att de med den hittar svaret. Har ännu inte fått svar på datortomografin, men min läkare på VK har kontaktat röntgen på Nyköpings lasarett idag och bett dem faxa svaret snarast.

För övrigt har det inte varit speciellt mycket förutom den del pappersexercis och lite hjälp med en katalogmall till NYLKK. På söndag ska jag jobba som ringsekreterare åt Portugisisk Vattenhund på deras special i Askersund. Det är en jättetrevlig klubb att jobba åt och det är 3:e eller 4:e gången jag jobbar åt dem. Helgen efter är det Norrköping som gäller.

Är så tacksam för alla uppmuntrande ord från mina vänner. Det värmer verkligen och gör att det inte känns allt för jobbigt. Finns ju en viss oro trots allt vad det hela kan vara och då känns det skönt att ha stöd!!!

Dålig farmor

Ibland har man tur! Ringde i går förmiddag till röntgen på Nyköpings lasarett och försökte få en snabbare tid för datortomografi. Fick tid den 22/8 men bad också att få bli uppsatt på väntelista för eventuellt återbud. Döm om min förvåning när de ringer ett par timmar senare och säger att de fått ett återbud och jag fick komma direkt!!! Hade dessutom tur när det gällde parkering vilket kan vara ett elände. Snabbt in och sedan eh halvtimmes "vattendrickande". Helt OK. Det som sedan var mindre positivt var den sköterska som tog hand om mig. Hon var nog det tjurigaste jag träffat på på mången god dag inom vården! Hon förklarade ingenting, bara "beordrade" mig att ta av mig si och så, lägga mig på britsen och på med blodtrycksmanschetten. Satte sedan en nål uttan förklaring vad den skulle vara till! och beordrade mig sedan att lägga armarna över huvudet. Tur att jag varit med om det här tidigare,  för några förklaringar till hur det hela gick till fick jag inte!!!! Det är ju en märklig känsla när kontrasten sprutas in t ex, men ingen "förvarning" om det heller! Hon kunde ju knappast veta att jag gjort det här tidigare för det var i Örebro i samband med insjunknandet i cancer.

Nå nu är det i allafall gjort och jag hoppas att det leder till något positivt för jag gillar inte att vara så här trött och inte orka med det jag vill göra. Inte minst umgås med mitt barnbarn Hanna, men som läget är nu orkar jag inte med den underbara lilla tjej eftersom hon är så otroligt aktiv. Men känner mig samtidigt som en dålig farmor, vilket inte är någon direkt bra känsla. Jag hoppas nu att DT:n plus nya prover ska kunna leda till någon form av medicinering som gör mig piggare och att jag kan göra lite mer och inte minst umgås med Hanna.