Gott Nytt År

Önskar alla som läser min blogg ett Riktigt Gott Nytt År och hoppas att 2013 blir så bra som det bara kan för alla och att ni får vara friska och krya.

Man har ju alltid förhoppningar och önskningar om ett nytt år och så även jag naturligtvis. Min allra högsta önskan är att relationen till Magnus, Kiina och Samuel ska kunna normaliseras, för det känns väldigt jobbigt som det är nu och jag vet ju att jag är orsak till det. Men min förhoppning är trots allt att stridsyxan ska grävas ner och att vi kan finna en väg att gå vidare.

För övrigt så hoppas jag på en kull med friska valpar mellan Märta och Blackie. Var ju 5 år sedan jag hade en kull senast så det vore verkligen roligt om det hela lyckades, men det är levande varelser vi har att göra med så man vet ju aldrig. Blackie för i allafall sitt bästa!!!!

Vad som är skönt är att jag i år för första gången på 8 år inte har en hund som är rädd för fyrverkerier, även om Märta uttrycker sitt missnöje genom att muffla och småskälla. Men ingen är rädd, vilket gör det hela enklare även om jag ju naturligtvis inte lämnar dem ensamma. Kommunen avstår från fyrverkeri men det gör minsann inte de boende här runtomkring!!!

Nu ska jag tända lite ljus och mysa med hundarna och vänta in det nya året!

Kontroll

Igår var jag på kontroll på Vidarkliniken och det togs 7 rör blod!!! men jag har inte fått några svar ännu. Vi gick igenom svaren på undersökningarna gjorda på Nyköpings lasarett och jag fick mig delvis en tankeställare, men även svar på en del frågor. Nu väntar jag bara på att få provsvaren och de får jag säkert under morgondagen.

Julen närmar sig med stormsteg, vilket inte märks minst av alla annonser och då inte minst för mat! Så mycket julmat blir det inte här hemma, för precis som vanligt så firas julafton hos Jonas och Mia, och det julbordet brukar vara någon alldeles extra!

Jag har i allafall bakat de traditionella Greve Laerke här hemma idag. Det är en variant av muffins men betydligt "finare" då det bl a ingår 6 ägg och 4 hg smör! Går inte att fuska med margarin, testade det en gång, men det var verkligen "snålheten bedrar visheten". Receptet är mycket gammalt och de har varit tradition i det Sjunnessonska hemmet sedan mitten på 1800-talet. Receptet kommer från min farmor.

Julklapparna har jag inte köpt ännu, utan det ska jag nog ägna morgondagen åt. Det blir ju framförallt till Hanna eftersom Samuel numera bor i Förenade Arabemiraten med sin mamma och pappa och jag har inte någon adress till dem, så jag kan inte skicka något dit. Men det får jag försöka kompensera vid något tillfälle. Till alla vuxna blir det bara smågrejer, rent symboliska. Vill inte ha några alls men får säkert något i allafall. Men jag tycker att det är roligare att ge än att få.

På juldagen ska Jonas, Mia och Hanna komma hit på middag och jag försöka ge mig på att göra brulépuddingen, som min mamma gjorde, till efterrätt. Men har även en plan B om den inte skulle lyckas, för den är inte det enklaste trots att jag har mammas alldeles utmärkta recept.

En annorlunda fest

I lördags var jag på en mycket annorlunda fest. Det var ett överraskningsparty för en tjej som fyller 20 år i morgon och vars högsta önskan är en mops! Hennes mamma med familj bodde på samma gård ute på Arnö, så mamman har jag känt länge även om vi inte setts mer än några enstaka gånger under alla de här åren. Familjen är "speciell" eftersom båda föräldrarna är dövstumma, pappa lever  fortfarande. Barnen dock hörande.

Sussie kontaktade mig för några veckor sedan och hörde om jag ville komma ut med mina mopsar och prata lite mops och berätta lite om hur de är som hundar. Visst gör jag det sa jag. Men nu höll vädret på att ställa till det rejält, men eftersom jag blev hämtad och skjutsad hem igen så ställde jag upp.

Mycket hyshysch och tack och höll mopsarna tyst i buren i rummet där de satt och väntade. Så blev det vår tur att "inte scenen" och att se Nathalies min när jag kom in med mopsarna kommer jag sent att glömma. Det som var extra intressant när jag berättade om rasen var att jag hela tiden tolkades på teckenspråk då många av de närvarande var hörselskadade. Nathalie fick lite mjukismopsar av mig att ha i väntan på sin valp och hennes leende, glädjen i hennes ögon går inte att beskriva med ord.

Det var en helt fantastisk upplevelse för mig och alla underbara ungdomar som var med på festen. Vi undfägnades med jättegoda smörgåstårtot och cheesecake. En kväll jag sent kommer att glömma, glammet blandat med teckenspråk och några småttingar som sprang omkring och hade kul med alla ballonger och serpentiner.

Tack Sussie för att du frågade mig, för det här kommer jag sent att glömma!

11 december

Oj vad tiden rullar iväg. Har varit väldigt dålig på att skriva här, men det har varit väldigt mycket senaste tiden. Har varit i Tystberga 9 helger i sträck och första hemmahelgen var den gångna. Förutom dt har jag haft en hel del jobb åt skrivbyrån som fått gå i första hand

I övrigt har jag varit på olika undersökningar på lasarettet angående min mage och fått besked som jag i och för sig redan visste, men skönt att veta att det inte hittades något allvarligt i allafall. Problemen jag har får jag leva med resten av mitt liv och det är bara att ta det för vad det är. Har lite uppföljningar av diverse värden bara som ska göras också.

Snart är det jul och nu är det verkligen dax att fundera ut julklappar till alla som ska ha. Inte helt lätt förutom till Hanna, där det blir kläder och någon leksak. Tycker det är bättre att köpa lite nyttigheter och kanske något från tåget Tomas, som är hennes stora favorit! Inga dockor där inte! Men övriga kräver lite "tankemöda". 

Verkar ju som vi får en vit jul i allafall. Undrar hur det känns att fira jul vid Persiska viken, där Magnus med familj bor numera, men de kan säkert ordna julstämning trots ett helt annorlunda klimat än här hemma. Men det är klart att jag undrar och jag tänker väldigt mycket på dem, och saknar att inte ha någon kontakt med dem.

I övrigt rullar livet på som vanligt. Blackie, som fyllde 5 år igår, och Märta älskar att härja runt i snön, medan Selma, 10,5, är mindre road och tycker att "ungdomarna" är fullkomligt galna! Hon traskar snällt i mina fotspår iklädd sin turkosa fleecetröja och får en och annan mutgodis mellan varven.

Ikväll och i morgon kväll ska jag vara barnvakt i Oxelösund och jag hoppas verkligen att det slutar snöa snart, för jag gillar inte att köra i snöyra och mörker.