Ingen rolig morgon alls. Vaknade av att min älskade Sune hade ett grand mal anfall med alla de klassiska symtomen. Han piggnade till så småningom men är fortfarande trött av det. Jag vet ju mycket väl vad det här innebär eftersom vi haft 4 hundar tidigare i familjen med epilepsi. Min allra första mops, Russin, bland annat som senare dog i ett status epilepticus.
Nu ska jag inte måla fan på väggen för det kan ju vara en engångshändelse och det är väl det jag hoppas på innerst inne, men samtidigt så vet jag ju vad det här innebär. Nu är det bara att se tiden an och hålla tummarna för att det inte kommer fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar