Clarabella har fått ett eget hem!

Familjen i Stigtomta tackade tyvärr nej till Clarabella och söker nu efter en svart hane. Jag hoppas verkligen att de hittar någon för den kommer att få ett toppenhem.

Clarabella har i alla fall fått ett nytt hem för jag hade en annan intressent till henne också, och de blev väldigt glada när de fick veta att de skulle få henne! Ett äldre par i Värmland, som haft labrador i många år och även en mops. De kom och hälsade på i torsdags och blev jätteförtjusta i den lilla fröken och kommer och hämtar henne den 3 juni för de hade bokat en semesterresa kommande vecka. Känns jättebra och jag är fullt övertygad om att Clarabella kommer att få det jättebra och bli väl omhändertagen på alla sätt.

Clarabella med mammas nalle!

I måndags kväll var det lite körigt med hämtning på Arlanda av Jonas och Mia som varit i England. Innan jag åkte dit var jag hemma med mina hundar och all packning, för att slippa det mitt i natten. Fick en jättefin Paddington Bear som tack för hjälpen!

Paddington Bear!!!

Veckan i övrigt har varit ganska lugn och det har inte hänt så mycket. Har mailat polisen i Nyköping för att höra om och när de tänker göra något åt schäfern i huset. Ska bli intressant att se vad jag får för svar.

I fredags var det dags att åka ut till Tystberga igen för sista helgen på ett tag framåt. Kommer nog att kännas lite konstigt att inte åka hit eftersom det här var 6:e helgen i rad!!! Men de kommande helgerna har jag annat inbokat, så det blir nog bra. Har varit bra väder fram till middagstid idag och hundarna har kunnat vara ute mycket. Valparna gillar verkligen utelivet och då inte minst när de får springa fritt i gräset på baksidan och upp för kullen. Det är full fart hela tiden. Men de finner sig väl i att vara i sin hage eller i stora rastgården tillsammans med de andra hundarna. Den stora favoriten, ömsesidigt, är Robin, som både är "lekfarbror" och "kudde" när de  är trötta och vill sova.
Nu ösregnar det och har gjort ett bra tag så vi får väl se hur det blir med skogsrundorna med de vuxna hundarna. De fick ju var sin runda på förmiddagen så lite motion har det ju blivit idag i alla fall. Ingen är speciellt road av att gå ut i regnet, inte jag heller, så vi får väl se. Måste ju städa av lite här och packa ihop inför hemfärd i kväll också.

Robin och småflickorna!

Utställning m m

Tiden rinner i väg och valparna var nu 10 veckor i torsdags. I fredags eftermiddag var jag hemma hos en jättetrevlig familj och hade valparna med mig för de ville se hur deras 7-åriga tik skulle reagera. Familjen har för någon månad sedan få ta bort en äldre hane och tiken har inte varit speciellt glad efter att hennes kompis försvann. Kanske skulle en valp pigga upp henne, men man vet ju aldrig. Hursomhelst så blev hon jättelycklig och lekte och busade med valparna. Så nu får vi se om familjen bestämmer sig för lilla Clarabella. Hon skulle få det helt fantastiskt där, och en stor härlig inhängnad tomt att springa på.

Clarabella!

 

 

I fredags morse var jag uppe i ottan, dvs strax för 04.00 för att skjutsa Jonas och Mia till Arlanda för vidare resa till England och Liverpool och fotboll bl a. Det var den resan som Jonas fick i 40-årspresent och som det nu äntligen var dags för.

Igår var jag på utställning i Oxelösund, NYLKK:s (Nyköpings lokala kennelklubb), och visade whippet för första gången i mitt liv! Gick bra till slut, efter en del problem med att få Robin att röra sig fritt och visa sina fantastiska rörelser. Bytte från utställningskoppel till vanligt och sprang en hel del med honom utanför ringen innan vi skulle in i finalen. Detta ledde till att han blev BIS i åldersgruppen 6-9 månader!!! Kändes verkligen jätteroligt. Sedan hamnade vi dessutom på första sidan på SN, Sörmlands Nyheters websida, vilket ju naturligtvis var extra roligt!

En mycket trött Robin, tar på krafterna att vara på utställning.

Småflickorna kröp ner hos Robin och myste!

Nu har vi två dagar kvar här ute och åker hem på måndag kväll. Ska då även åka till Arlanda och hämta Jonas och Mia som kommer hem från England och jag hoppas verkligen att det blev den upplevelse för Jonas som han hoppats på.

Väntar på att höra ifrån polisen och vad som händer med schäfern som attackerade mig. Hoppas verkligen att det händer något snart, så man slipper vara orolig för att han ska komma farande när jag är ute med hundarna. Han är ju alltid kopplad i och för sig men ägarna klarar ju inte av att hålla honom så det är ju knappast någon garanti!

Lite allmänt vad som hänt senaste veckan.

Tiden bara rinner iväg! I morgon är valparna 10 veckor och kvar här finns fortfarande lilla Clarabella förutom Russin som ju ska stanna kvar. Hade ett par här häromdan som tittade på Clarabella så nu hoppas jag att de vill ha henne, men de skulle tänka över det hela. Vilket ju är bra, så att det verkligen blir rätt.

Clarabella med mammas nalle!

Clarabella i stora rastgården

Clarabella bland vitsipporna!

Valparna får komma ut i koppel flera gånger om dagen, för här vågar jag inte släppa dem inte minst med tanke på schäfern som finns i huset och det som hände förra veckan. Visserligen är han ju alltid kopplad men ägarna kan inte hålla honom, så jag vågar inte riskera något. Utredningen ligger nu hos polisen från att ha varit hos åklagaren och jag hoppas verkligen att de agerar snart. Eftersom min skada betraktades som "ringa" är den biten nerlagd. Men det övriga är det polisen ska ta hand om. Hoppas verkligen att det händer något snart, för jag känner ett visst obehag varje gång jag ska gå ut med mina hundar, och mår inte alls bra av hela den här situationen. Trodde inte att jag skulle må så dåligt, men det är ju det att man aldrig vet om man ska stöta ihop med hunden eller dess ägare. De har för övrigt inte brytt sig om att ens be om ursäkt, fråga hur jag mår etc. Men vad ska man vänta sig. Jag kommer att begära ersättning för läkarbesök, sönderbitna kläder och mot sveda och värk. Sedan får vi se vad de tänker betala, de två första sakerna är de skyldiga att ersätta, men det tredje vet jag inte riktigt var gränsen går. Enligt åklagaren har jag rätt även till det, men vi får väl se vad som anses rimligt. Hursomhelst så tänker jag inte ge mig förrän något händer.

I morgon bär det iväg till Tystberga igen för 5 dagar. På fredag morgon, 04.30, ska jag skjutsa Jonas och Mia till Arlanda för nu är det dags för Jonas födelsedagspresent nämligen fotbollsresan till Liverpool.
På lördag ska jag åka på utställning, inofficiell, med Robin! Ska alltså visa whippet, vilket jag aldrig gjort men det går säkert bra. Vi har ju några dagar på oss at träna och det är mest miljöträning för hans del.

Killarna har flyttat och jag har blivit hundbiten!

Tänk vad tiden går fort! I tisdags var det dags för veterinärbesiktning, vaccination, chipmärkning etc av valparna. Alla fick godkänt med undantag får två "anmärkningar" varav jag visste om den ena.  En av killarna har nämligen ett navelbråck, vilket eventuellt måste opereras så jag har reducerat priset på honom med 3.000:-, vilket motsvarar ungefärliga kostnaden för en operation. Kan tyckas en stor reducering men jag kollade vad min veterinär här i Nyköping skulle ta för en sådan operation och det landade på det priset. Där valpen med ägare bor skulle det kosta betydligt mer, så om det blir aktuellt kommer han att opereras här i Nyköping. En sådan operation täcks nämligen inte av någon försäkring varken min valpkullsförsäkring eller dolda fel. Det senare helt ok eftersom det ju faktiskt är ett synligt fel snarare än ett dolt.

Rapporterna jag fått hittills från killarnas nya hem har bara varit positiva och det går över förväntan bra, men samtidigt så vet jag att de båda är trygga i sig själva och har fått så pass mycket miljöträning som jag kunnat. De har fått vara med väldigt mycket och inte bara suttit i sin hage hela dagarna, de har åkt bil många gånger, umgåtts med hundarna ute hos Åke plus att jag har haft en del folk hemma som har hälsat på dem. Hanna, mitt barnbarn, har även varit och lekt med dem flera gånger. Allt detta sammantaget gör ju att de blivit vana vid allt från normala ljud i ett hem plus även vistats i annan miljö.

Lite bilder på killarna!

 

Percy på språng

Percy sover med mamma

Percy

 

En trött Thomas

Thomas på upptäcktsfärd

"Utbrytarkungen" Thomas

 

 

Nu är det bara tjejerna kvar och jag hoppas verkligen att någon vill ha Clarabella också, så hon får komma till sina nya ägare så fort som möjligt. Det är ju viktigt att hon inte präglas allt för mycket på mig. Nu har hon ju jättekul med sin syster, Russin, som ska stanna kvar här och det underlättar ju samtidigt som jag vet att jag borde ta ut dem var för sig etc....

I torsdags blev jag hundbiten! Vi har en schäfer i huset där jag bor, som är aggressivt mot såväl hundar som människor. Jag var på väg ut med soporna och hunden med ägarens sambo på väg in. Vi möttes på trappen och hunden flög på mig helt oprovocerat och bet mig i låret. Jag blev helt paff, och naturligtvis delvis chockad för det var knappast vad jag hade väntat mig. Ägarens sambo hade honom i kort koppel, men det är en stor och rejäl schäfer det här, så han klarade inte av att hålla honom. Inget av det här är ju hundens fel utan ägarnas. Men han har inte fått någon som helst uppfostran, inga kurser ingenting och promenaderna han får är i princip runt huset, och då går matte och pratar i mobiltelefon och röker samtidigt. Jag polisanmälde ju det hela direkt och var även på akuten och fick skadan dokumenterad. Den är tack och lov inte speciellt allvarlig, men polisen ville ha bildbevis. Har ett stort hål i joggisbyxorna och även i trosorna, så bildbevis finns. Var även nere igår till polisen och pratade med dem om det hela och ärendet kommer att prioriteras. Alla i huset är ju rädda för honom och så ska det ju inte vara. Vem vet vem han biter nästa gång? Tänk om det är ett barn. Bara 10 minuter innan hade jag varit ute med mina valpar, och jag vågar inte tänka på vad som hänt om han tagit någon av dem!
Så nu hoppas jag verkligen att polisen tar tag i det här, så att hunden antingen kommer bort eller att de får munkorgstvång på honom. Förmodligen är det här i grunden en riktigt bra hund, men i totalt fel händer. Man kan inte betrakta en drygt 2-årig schäferhane som en valp!

Helgen tillbringar vi återigen i Tystberga och det är härligt för valparna kan vara ute mycket och även de andra hundarna naturligtvis.